Jag satt i publiken under Nordic E-commerce Summit 2015 när Sebastian Siemiatkowski intervjuades och då berättade att grunden för Klarna är lagd och förklarade även att under 2016 skulle den verkliga utvecklingen ske. Vi behövde inte vänta särskilt länge, för den 3 februari kom pressreleasen som introducerade oss för Klarna Direkt. Klarna Direkt kommer vara ytterligare ett betalningsalternativ i Klarnas kassalösning KCO, Klarna Check Out. Tjänsten har inspirerats av Swish och bygger på autogirots teknik, vilket möjliggör att pengarna dras direkt från bankkontot istället för att gå via betalkort.

Som konsument och ehandlare älskar jag Klarnas nya tjänst, Klarna Direkt. Har jag som konsument bestämt mig för att genomföra beställningen och betala på förhand vill jag inte behöva knappa in 16 siffror, utgångsdatum, kortinnehavare och den tresiffriga cvc/cvv-koden som du nog kan utantill vid det här laget. Vill jag betala så vill jag göra det med minsta möjliga ansträngning utan att tumma på säkerheten. Detta är precis vad Klarna Direkt innebär. Bank-ID har varit en Home-screen app för mig sedan lanseringen av Swish. Deras andra fyra miljoner användare är också anledningen till varför jag gillar Klarna Direkt som ehandlare. Swish har nämligen fått konsumenterna och marknaden att skaffa Bank-ID och lär dem hur det fungerar. Detta för med sig att beteendet för Klarna Direkt kommer vara naturligt för en majoritet av kunderna. Det innebär snabbare utcheckning och därmed högre konvertering. För ju längre tid kunden spenderar i kassan desto större är risken att något ur kundens stressade liv kommer mellan denne och att slutföra beställningen.

Klarna Direkt

Det går inte att göra annat än att se upp till Klarnateamet och Sebastian som ångat på i över 10 år. Det var dock riktigt tråkigt att se Sebastian med andra tech-profiler sitta på STHLM TECH FEST i September 2015 och ägnade sig åt pajkastning på de traditionella bankerna för att de betraktas som långsamma, tröga och saknar innovationskraft. Sanningen är att Klarna och samtliga av de andra framgångsrika fintechbolagen står på banksystemets axlar. Utan Bank-ID, som drivs av företaget Finansiell ID-Teknik BID AB, hade deras framgång varit möjlig? Vem har skapat Bank-ID som gör det möjligt för Klarna att lansera sin nya innovation Klarna Direkt? Jo, ett bankkonsortium bestående av dessa långsamma, tröga och innovationslösa banker.

”Om jag har sett längre än andra så beror det på att jag stått på jättars axlar” – Isaac Newton 1675

Jag gillar därför Sebastians numera mer ödmjuka approach till bankerna; ”Generellt sett har vi väldigt goda samarbeten med svenska banker” säger Sebastian Siemiatkowski till ehandel.seKlarna och Izettle gör helt rätt i att nyttja befintliga system som en plattform för sina företag, men det är viktigt att vara medveten om vems axlar man står på. Detsamma gäller för den roliga nyheten att även Klarna, precis som bankerna, låter andra bolag stå på sina axlar. Jag tänker närmast på samarbete med Shipwallet. En nyhet som flög förbi alldeles för fort och ett samarbete som förhoppningvis möjliggör att Shipwallet når sin fulla potential. Jag gissar att Klarna önskar att Shipwallet är medvetna om möjligheterna som Klarna möjliggjort för dem. Jag antar att detsamma gäller för bankerna. Dock innebär inte denna medvetenhet om vart man kommer ifrån att man måste acceptera låg innovationshastighet. För även om Bank-ID är en bra tjänst så har den funnits sedan 2003, så innovationshastigheten är nog inte på max.

 

Kassakon

När Klarna stoltserade med att Swish skulle bli en del av KCO var jag övertygad om att Klarna hade skapat sig själv en kassako, där de betalar Swish någon bråkdel av de 2,95% som de fakturerar ehandlarna. Däremot hade jag fel, då Swish hanteras helt externt och du som ehandlare endast blir debiterad kostnaden för Swish enligt avtal med banken. Frågan är om bankerna pressade Klarna för hårt eller om Klarna redan hade strategin att särbehandla Swish för att lansera Klarna Direkt. För i och med att Swish är en egen process i KCO med eget avtal och avräkningslistor kommer Swish som företag behöva bearbeta KCO-ehandlare för att implementera Swish. Till skillnad från Klarna Direkt som helt automatiskt kommer finnas i kassan. Klarna Direkt kommer därför bli Klarnas kassako genom att fakturera ehandlarna 2,95% utan någon större rörlig kostnad kopplat till betalningen.

Detta är även positivt för Klarnas likviditet, då de kommer få pengarna inom några dagar från kunden (pengarna dras först när ordern är markerad av ehandlaren som skickad). Likviditeten är en utmaning när företaget snurrar flera miljarder i månaden och kunder släpar på betalningen samtidigt som ehandlarna vill ha sitt klientmedel utbetalat. Priset för Klarna Direkt är inte utannonserat. Jag utgår ifrån att Klarna kommer fortsätta med sina 2,95% i avgift. Däremot innebär Klarna Direkt en öppning för dig som ehandlare att förhandla om avgiften. Har du en majoritet av kunderna som betalar via Klarna Direkt – varför skall då Klarna ta ut en avgift för kreditrisken?

Kritiken mot Klarna och Klarna Direkt

Risken är dock att din förhandling som ehandlare med Klarna blir kortvarig, då maktbalansen håller på (om den inte redan har) att skifta. För 0nce you go Klarna, you never go back. Klarna kan alltid sätta stopp i prisförhandlingen genom att ge ett sista bud. Är du då inte beredd att lämna bordet och gå till en annan konkurrent är de orubbliga. Sedan handlar det att ha en försäljningsvolym som är värd att förhandla för. I takt med att Klarna växer, hur mycket kommer vi ehandlare ha att säga till om? Du skulle inte låta ett konsultbolag göra hemsidans design utan att ha möjligheten att påverka slutresultatet. Ändå är detta vad som har hänt med kassan tack vare Klarna Check Out, vilket också håller på att hända med varukorgen.

Vem äger all data? Går konsumenten in i my.klarna.com så finns det en flik med ”Mina erbjudande”. I början var det snack om att tjänsten skulle ge förslag på produkter med hänsyn på vad konsumenten tidigare har köpt. En form av cross-selling för att driva ännu mer köp och därmed transaktionsavgifter. Vill förtydlig med att Klarna lyssnade på ehandlarnas synpunkter på tjänsten ”Mina erbjudande” och gjorde anpassningar för att tjänsten inte skall främja konkurrenters verksamhet. Följande skrev Sebastian i kommentarsfältet till detta inlägget:

”Viktigt för mig också att påpeka att ”Mina erbjudande” är byggd utifrån feedback från våra handlare. Ett av de viktigaste framförda önskemålen var att en kund från företag A som säljer linser tex inte får ett erbjudande från företag B som säljer linser. Det finns därmed en inbyggd logik som gör att vi bara visar erbjudanden från icke konkurrerande sajter eller kategorier som man inte handlat från tidigare. Det var det som gjorde oss bekväma med att lansera den.” – Sebastian Siemiatkowski via kommentarsfälltet

Om din kund betalar via Klarna – i vilken utsträckning är det även Klarnas kund? För när Klarna köper dina fakturor blir din kund deras gäldenär. Här tror jag att Klarna kommer balansera på en knivsegg. Extra spännande är det att fundera på huruvida Klarnas investering i Wrapp har något med denna datamängd att göra? Det Wrapp behöver är nämligen data över vad människor köper, precis den data som Klarna sitter på. Vet du som ehandlare var din gräns går? Vad kan Klarna göra med dina kunders data innan du kommer säga ifrån? Kommer din röst vara tillräckligt stark med koppling till maktbalansen för att ens bli hörd?

Sammanfattningsvis vill jag bara avsluta med att jag älskar Klarna för att de höjer min konvertering, underlättar min bokföring och har en tydlig prissättning. Jag önskar Klarna all lycka i USA och hoppas de fortsätter dominera, men jag vill samtidigt förbereda ehandlare på att leverantörer som är för stora och ohotade är svåra att påverka och förhandla med.

Update 1:
De facto att Sebastian Siemiatkowski inom en timme av att inlägget har publicerats tar sig tid att läsa det och lämna en kommentar visar för mig än en gång hur djupt engagerad Sebastian och Klarnateamet är i ehandels-sfären.

Update 2: 5 feb 15.00
Nu blir klarna Direkt än ännu smidigare process i och med att Bank-ID framöver även skall kunna verifiera via Apples Touch ID. En efterfrågad funktion! Läs mer på 99mac.se.

 

Sixten Engström

Pionjärerna och de gamla rävarna inom ehandel brukar skrocka över hur lätt det har blivit att starta en ehandel. För 15-20 år sedan fanns det inte infrastrukturen på plats och allt behövde utvecklas mer eller mindre från scratch. Det stämmer att inträdesbarriärerna för att starta en ehandel har sänkts avsevärt, den tidigare utvecklingskostnaden för en hemsida har bytts ut mot några hundralappar, startsträckan har även gått från månader till timmar. Samma trend har vi sett inom bryggerier, tidigare krävdes det stora maskin, personal och lokalinvesteringar för att kunna producera sin dryck. I takt med att infrastruktur, tekniska utvecklingen och försäljningskanaler etablerades öppnades det upp möjligheter för mikrobryggerier att börja producera. Mikrobryggerier har även banat vägen för de ännu mindre nanobryggerierna som endast producerar 25-50 liter per tillfälle.

Ehandels motsvarighet till nanobryggeri är garderobsehandel, namnet kommer av att ehandlaren ifråga ofta har sitt lager av varor undanplockade i någon av hemmets garderober. Lastkajen är ytterdörren och logistikcentralen är närmaste brevlåda eller ombud. Framgångssagorna från 2000-talet fungerar som inspirerande ledstjärnor över hur väl det kan gå. Garderobsehandel kan snabbt upplevas som lönsam då flera vitala kostnader kan undvikas, genom att förvara produkterna hemma undviker ehandlaren kostnaden för lagerlokal. Genom att bedriva verksamheten på kvällar och helger och inte som sin primära inkomstkälla behöver lön inte plockas ut.

 

Webbutbildning om ehandel

Jag har börjat producera en webbutbildning som riktar sig till dig som går och funderar på att starta eller precis har startat en garderobsehandel. Webbutbildningen kommer bestå av konkreta tips och användbara verktyg för att skapa din alldeles egna ehandel. Utbildningen kommer introducera dig till olika marknadsföringsbegrepp och saker att tänka på inför skapandet av din hemsida. Erbjuda kalkyler för att räkna på lönsamhet och tips inför hur du kan förenkla din administration.

Vill du få ett mail när webbutbildningen finns tillgänglig? 

Anmäl intresse här: (ange mail)

 

Webbutbildning ehandel

Varför gör jag detta?

Sverige behöver fler företagare som bygger företag som kan anställa och finansiera vår välfärd. För mig var ehandel den perfekta arenan för att vässa mina färdigheter inom företagande. Som ehandlare lär man sig att konkurrera och hitta existensberättigande på marknaden, att ta fram ett värdeerbjudanden och ta betalt för det. Bygga upp ett förtroende hos kunden och tvingas upprätthålla sina löften för att inte få varorna i retur. Även bygga förståelsen för faktiska kostnader, att företaget ska kunna bära en lön och lagerlokal. Mätbarheten av ehandel gör det svårt att undvika diskussionen om riktiga kostnader och lönsamhet.

Utbildningen handlar inte om att garderobsehandel kommer bli någon stor kassako för staten. Utan snarare att börja bygga en grund hos den enskilda företagaren som sedan kommer gå vidare och starta sitt andra, tredje och fjärde bolag. Varje nytt bolag större och mer framgångsrikt än det förra.

 

Vill ditt företag synas i webbutbildningen?

Webbutbildningen kommer marknadsföras och distribueras till nya e-handlare runt om i hela Sverige. Detta är en möjlighet för ditt företag att belysa er expertis och ert erbjudande. Vill du höra mer om erbjudandet skriv i din mail nedan:

 

Den 15 april 2012 fyllde jag i papperna och skickade in dem till Skatteverket och någon vecka senare var mitt företag igång. Jag hade tillbringat de senaste 30 dagar totalt uppslukad av en affärsidé. Affärsidéen var personliga manschettknappar som några kvällar senare vid storasysterns middagsbord skulle få namnet MyCuff. Namnet är en förkortning av orden My Cufflink.

Vid denna tid studerade jag mitt andra år på universitetet och ville komplettera studierna med något praktiskt. Känslan de där första 30 dagarna kan bara beskrivas som eufori. Allt kretsar kring den nya affärsidéen. Att prata, tänka eller lägga tid på något annat än att komma framåt med affärsidéen existerade inte.

Idag, exakt tre år efter MyCuff grundades, kan jag meddela att jag har sålt mina andelar och lämnar härmed bolaget. De senaste tre åren har jag oavsett situation alltid stått beredd med mina manschettknappar, och för många kommer detta helt oväntat då jag har levt och andats MyCuff. Det har varit otroligt lärorika år och min personliga utveckling och resa har förmodligen varit större än företaget i sig. När jag har städat i bolaget har jag hittat gamla anteckningar om strategier och planer. Idag är jag otroligt tacksam för min dåvarande naivitet jag hade angående arbetsinsatsen som krävs för att driva ett företag.

Vem köpte bolaget?
Hösten 2013 plockades en delägare in i MyCuff och den enskilda firman förvandlades till ett aktiebolag som gick ifrån att vara en hobby-verksamhet till ett företag att satsa på. Delägaren var Revolt Invest som drivs av entreprenörerna Jacob Lönroth och Jimmy Lundström. Att få in rutinerade entreprenörer betydde mycket för arbetsmetodiken och för min personliga utveckling, och det är Revolt Invest som kommer ta MyCuff vidare. Det var en naturlig övergång att befintliga delägare köpte ut mig då de har insyn i bolaget, kompetensen som krävs för att utveckla det och en framtidstro på produkterna. 

Hur mycket betalt fick jag? 
Detta är nog en av de första frågorna som kommer i åtanke när man får höra om en bolagstransaktion – hur mycket pengar fick han för bolaget? Tyvärr kan jag inte delge den informationen då en av paragraferna i köpekontraktet handlade om sekretess kring köpeskillingen.

Varför sålde jag bolaget?
Det korta svaret är att jag kände att det var dags. Jag har jobbat med MyCuff i tre år, och har personligen skickat över 3000 par manschettknappar. Trots att det händer mycket i företaget och att det finns många potentiella vägar att gå så var det är dags för mig att testa något nytt. Är det ett lätt beslut att lämna sitt bolag? I vissa fall kan det säkert vara det, men i det här fallet har det varit, och är fortfarande, ett riktigt svårt beslut att ta. 

Nu blir det till att kasta sig in i nya projekt.

 

Almedalsveckan 2010, jag befinner mig på scen under Östsvenska handelskammarens evenemang angående entreprenörskap och riskkapital. Jag har blivit inbjuden för att delta i en uppsättning av Draknästet. Jag skall pitcha mitt UF-företags idé om att skapa en marknadsplats. Bland drakarna i juryn finns en av de riktiga drakarna, Douglas Roos. Presentationen går bra men utan tydlig affärsmodell och utan svar på kritiska frågor så vågar drakarna inte ens investera de fiktiva pengarna de har tilldelats för underhållningens skull. Redan innan denna presentation visste jag att en dag kommer jag gå in i Draknästet med en affärsidé och få med mig någon drake.

Fyra år senare står en något äldre men fortfarande lika nervös kille inför fem nya drakar och skall sälja in affärsidéen om personliga manschettknappar. Se klippet nedan för att se hur det gick.

Det blev verkligen en oväntad vändning i programmet och vill du höra mer om mina tankar angående beslutet lyssna på intervjun nedan från Morgon i P4.

 

I slutet av januari hade jag äran att besöka Apears kontor där Anton Johansson huserar med bland annat sitt bolag Headler och Ehandelspodden. Jag har fallit pladask för formatet podcast, uppskattar att det känns mänskligt och som ett djupare samtal. Där man får en inblick i ett ämne eller en persons liv. Några av mina favoriter är: P3 dokumentär, Serial,  Startuppodden men framför allt Ehandelspodden. Eftersom jag har lyssnat på Ehandelspodden sedan den lanserades så kändes det extra smickrande att bli inbjuden som gäst. 

 

Under mina två första år (2012-2013) med MyCuff var jag väldigt restriktiv på gränsen till snål med att skapa rabattkoder. Som självutnämnd amiral klev jag in i kriget för att försvara min marginal som är tillräckligt utsatt av fri frakt-hets, transaktionskostnader och för att inte tala om kostnaden för att anskaffa en kund. Det fanns även ett övergripande resonemang kring de faktum att kunder skall betala fullpris för att inte vänja sig med realisationer.

En bransch som har blivit förstörd av rabatter och olika prissättning är annonsplatser. Dagligen ringer det försäljare som erbjuder ”Just den sista platsen i tidning för ett kanonpris, 75% rabatt”. Att tryckt media har minskat i betydelse är en av orsakerna att annonsplatserna reas ut. Dock handlar det inte om en rea i ordets rätta betydelse utan en värdeminskning på erbjudandet som orsakat den nya prisbilden. Vilket innebär att det ordinarie priset bör justeras istället för att erbjuda en 75-90% rabatt, det är väl inte lika roligt att sälja in när man ringer som säljare.

Under 2014 har jag kört på hårt med rabattkoder och sitter nu i svallvågorna av julhandeln och får syna skadan. Antalet beställningar ökade med 10%, en positiv men blygsam tillväxt men när man ser på ordervärdet har det sjunkit med 16%. Ordervärdet har sjunkit pågrund av ett nytt lite lägre pris men framför allt för hög och felaktig användning av rabattkoder. Jag experimenterar ännu med min användning av rabattkoder. Jag har några snabba råd när det gäller användningen av rabattkoder:

1. Tidsbestäm
Sätt en tid hur länge rabattkoden skall gälla och se till att den blir inaktiv efter denna period. Vill inte ha gamla rabattkoder som ger bort 10-20% av ordervärdet.

2. Följ upp
Ha ett syfte med rabattkoden och en målsättning, sätt kampanjens ramar och följ upp efteråt och dra slutsatser om det ledde till en ökad försäljning i omsätning och antal ordar.

 3. Kalla det presentkort
Står det rabattkod i kassan så påminner det kunden om att det kanske finns en rabattkod. En snabb google-sökning sen så är en stor portion av vinstmarginalen borta. Ett litet knep är att döpa om rabattkodsfältet till presentkorts-kod eller liknande. Kan orsaka viss förvirring för de som vill nyttja en rabattkod. 

 

Under uppväxten på Gotland har jag sett Almedalsveckan växa år från år. När man inte trott att veckan kan bli större så har den nästa år blivit ännu större. I takt med att evenemanget växer uppstår det lite växtvärk, en stad för cirka 22.500 invånare mer än fördubblas för en vecka. När den befolkningsökningen inträffar så uppstår det lätt problem. Saker glöms hemma, man hinner inte göra ärenden, saker och ting kör helt enkelt ihop sig. Under våren 2014 fick jag idéen om att göra en insats för att bemöta underskottet mellan utbud och efterfrågan, genom att leverera produkter och tjänster besökarna i Visby är behov av under Almedalsveckan.

Efter att ha pitchat idéen under en föreläsning på en gymnasieskolan i Visby växte gänget till sju personer som nu tillsammans slagit sina kloka huvuden ihop och skapat Almedalsbutiken.

 

Det är lätt att tappa förtroendet över Sveriges framtid när man lyssnar på den politiska debatten om skolan. Varje vecka är det nya rapporter om sjunkande betyg och lärare som kämpar med nya förändringar. Idag genomförde jag en inspirationsföreläsning på gymnasieskolan Kungsmad och är helt överrumplad över den kreativitet och energi eleverna hade. När föreläsningen var färdig och jag var påväg därifrån blev jag stoppad av flera UF-företag som ville presentera sin affärsidé och få input på framtida planer. Jag kunde inte göra annat än att le när studenterna övertygade mig med sin försäljningspitch, det var bara att ta fram plånboken.

Sixten Engström och clothing care ufEn av produkterna jag köpte var en klädborste som jag faktiskt har letat efter i två år. Traditionella borstar har en klisterhinna som försvinner efter ett par drag över kläderna, men denna borste som syns på bilden lyckas fånga upp skräp från kläderna i sina fiber. Svärmor har en och har alltid tyckt att den var så praktisk, så det var bara att slå till direkt! Är du också intresserad av en, så skall du besöka Clothing Care UF’s hemsida för att köpa din egna klädborste.

Ifall de studenterna jag träffade idag är en representativ bild av gymnasieelever så är Sveriges framtid säkrad. Det pratas väldigt mycket om läraryrket och dess svårigheter, men är lärarna så skärpta och pedagogiska som de jag har träffat denna vecka så är det inte konstigt att studenterna blir så härliga. 

 

Idag har Linnéuniversitetet haft sin arbetsdag Amår och flera hundra studenter har krigat om 70 företags uppmärksamhet. En konkurrensfaktor som har blivit ett modeord är kreativitet, företag pratar mycket om att de efterfrågar kreativa medarbetare. Dagens sista föreläsare var Johan Rheborg som pratade väldigt väl om sitt kreativa skapande och hur för mycket frihet försvårar hans skapandeprocess. Rheborg lyfte fram ett exempel där han lyckades gå från idé till färdig reklamfilm på under två timmar för att ramarna för kreativiteten var satta. Förra året lyssnade jag på kreativitetsföreläsaren och författaren Fredric Härén som också besökte Linnéuniversitetet för att föreläsa. Härén exemplifierade problemet med kreativitetens frihet genom att be en person i publiken dra ett skämt om vad som helst, personen ifråga kom inte på ett skämt. Härén bad personen på nytt att försöka komma på ett skämt, men denna gång skulle det handla om Norge, helt plötsligt kom personen på flera skämt trots att urvalet var mindre. Kalla det ramar, box eller vad som helst, men genom att sätta uppgiften eller problemet i en kontext blir det lättare att använda sin kreativitet.

Under en arbetsmarknadsdag är ramarna och det förväntade uppförandet hos besökarna väldigt inarbetade. För den kreativa blir det väldigt lätt att komma på idéer hur man skulle kunna sticka ut och bli ihågkommen av arbetsgivaren. Traditionellt sett går studenterna runt och pratar med de olika företagen de är intresserade av och lämnar ifrån sig sina CV’n, något som fungerar väldigt bra. Dock kan bunten CV’n en arbetsgivare får under en arbetsmarknadsdag bli rätt stor, det är här kreativiteten kommer in i bilden. Ser alla CV’n likadana ut och säger mer

eller mindre samma sak så blir det tufft att få en intervju. Många knäcker bra idéer hur de kan få sitt CV att sticka ut ur högen eller hur de kan lyfta fram sina egenskaper. För mig handlar kreativitet lika mycket om genomförandet som idégenereringen. För du kan skjuta ur dig idéer, men ser du inte till att dessa ageras på så kommer de aldrig bli mer än idéer. Det behöver inte vara du personligen som genomför idéen, ett agerande kan vara att föra idéen vidare och se att den kommer till användning.
Jag fick en idé inför arbetsmarknadsdagen, hur jag skall särskilja mitt CV, se till att det blev läst, att de diskuterades vid företagets fikabord och samtidigt skapa intresse för mitt företag. Jag bestämde mig för att gå ett varv på arbetsmarknadsdagen och välja ut de företag som jag blev intresserad av. Sedan skulle jag gå hem och göra ett par personliga manschettknappar till kontaktpersonerna jag har fått i dessa företag. Manschettknapparna ligger i en ask, som är 8 gånger 8 cm, så  jag introducerade begreppet mikro-CV. Jag tog fram ett mini-CV som fick plats i asken och sedan tänkte jag återvända till mässan för att dela ut dessa nya unika CV’n. Idag var inte detta bara en idé utan något jag genomförde och responsen jag fick var otroligt positiv. Jag vill avsluta med att säga, agera på era idéer!

 

 

Idag var det 160 personer som hade samlats vid Högskolecentrum i Ljungby för ett frukostseminarium kring ungt entreprenörskap. De inbjudna bestod av gymnasieelever som driver UF-företag och företag från näringslivet i Ljungby. Frukostseminariumet inleddes med en föreläsning från Gert-Eric Lindqvist som är VD på NIBE. Det var intressant att få höra Gert-Erics resa med NIBE, hur det lilla bolaget från Markaryd har blivit ett publikt bolag som agerar på en global nivå.

Min föreläsning handlade om min relation till företagande under min uppväxt. Företagare var något som jag uppfattade som utom min räckvidd, det fanns inte på min karta att jag skulle kunna bli en företagare. I mitt huvud när jag växte upp var företagare kostymklädda, allvarliga män som hade svar på allt. I min mentala bild av företagaren behövde han ingen hjälp, han besatt en enorm kompetens och kunde klara av allt själv. Detta förändrades när jag kom i kontakt med  företagare och förstod hur skev min bild av företagaren var. Idag är jag företagare och jag tar varje chans jag får att föreläsa för ungdomar, för att visa att driva företag är ett alternativ till anställning. Idag träffade jag över 70 olika UF-företag där flera hade en bärande affärsidé, det gäller att få dessa unga företagare att våga chansa och stötta dem.